Svensk ordbok 2009, webbversion
verb varkunnade varkunnat
var|kunn·ar●förbarma sig
åld.komm.varkunna sig över de fattigavarkunna sig (över ngn/ngt)sedan ca 1400Klosterläsningfornsv. varkunna (sik); nord. ord av oklart urspr.; besl. med misskund
Subst.:vbid1-387335varkunnande